tisdag 2 december 2008

Tisdag igen


Om jag hade vetat hur trött jag skulle bli så hade inte föregående inlägg fått den rubrik den fick.
På torsdagen när vi vakna så hade Lucas feber. Gav alvedon och ipren som jag blivit tillsagd att göra.
På eftermiddan sedan Kricken åkt och jobbat insåg jag att han var tvungen att få träffa en doktor så jag ringde VC och fick komma ner på en gång. Slängde in Molly på garaget hos Farmor och så drog jag och lillgubben till stan. Den första vi träffa på där nere var Birgit på BVC som jobbade sin sista dag inför pensionen. Hon är över 66, den 9/10 förra året, samma dag som Molly är född fyllde Birgit 65. Fick komma in till doktorn mest på en gång och när vi precis har satt oss så fick Lucas ett krampanfall. Doktorn hade en läkarkandidat där inne och båda två står bara och tittar när jag ber om blöta handdukar. Tillslut så säger jag åt dom att hämta Birgit och när hon kom in i rummet så kunde jag lugna ner mig. Hon tog tag i allt å såg till att Lucas fick det han behövde. När krampen släppt så följde hon med oss upp på BUM. Så himla snällt. Fick tag på Kricken innan vi gick dit och som tur var så var han precis vid hundskolan på väg upp på skogen här i Helgum så han hade stämpla ner pedalen och kom nersladdande med lastbilen till sjukhuset.
Vi kom upp på BUM branog precis samtidigt. Lucas blev jättebra mottagen och omskött som alltid där uppe. Blev bestämt att vi skulle ligga kvar tills på Fredagen så det blev till att flytta oss upp på 14 där det finns en liten barnavd. med tror jag sex rum. Sköterskorna där är bara så goa. Vi fick ligga i grodrummet. Ringde Svärfars som var här och skötte Molly om att få dit lite saker, blöjor, kläder, nappen, gosen och Maja (mjukiskissen). Precis när Svärfar kommer in i rummet så är det jätte jobbigt för Lucas igen. Dom skulle ta prover och sätta dropp. Syntes att det var jobbigt för Farfar. Men tillslut när dom hade "plågat" Lucas klart så var han sitt vanliga soliga jag trots feber och halsont. Efter en stund så åkte Kricken hemöver. Då visar det sig att Molly har också feber. Men hon åt och drack iaf bra motför storebror.

Lucas sov mest hela kvällen men vid tio så börja han kvickna till och var sugen på något att äta så dom kom Teo (nattsköterskan) in med en mesemacka och ett glas mjölk. Feberna hade gett med sig då också så det var på väg åt rätt håll. Lucas lyckades dra ut droppet så det var bara att ta bort det. Han hade juh ändå börjat dricka. Teo är numera Lucas idol för trots att det var sent på kvällen så kom han in med leksaker. Satt väl i nästan 2 timmar och lekte innan Lucas sa, mamma jag är trött. Så då somnade han på min arm och så låg jag där å försökte sova.
Typiskt när man ligger på sjukhus att precis när man somnat som bäst då kommer dom in å ska kolla temp mm. Sen är det samma visa igen innan man får sova igen och så håller det på hela natten. Men det är ändå skönt att vara där för man vet att behövs det hjälp så finns den på nära håll.

På fredagen åkte vi hem efter lunch. Var in en snabbis i Långsele och köpte lite mjölk och annat som behövs. När vi kom hem så var Farfar och Tobias.P. här och tog emot oss. Dom hade nog vare oroliga båda två. Molly sprang runt här men det syntes att det inte var så bra. Hon hade över 39 graders feber hela eftermiddan och kvällen.
Fram emot åtta så var jag helt slut, visste inte vad jag skulle ta mig till. Tack och lov så kom Svärfars förbi efter att dom vare till S-Vall så Louise styrde upp allt. Jag fick i mig lite nyponsoppa, fick duscha och hon stöka undan här hemma. Gud så skönt det kändes. Har inte dom komme vette fasen vart det slutat. Vi bäddade ner barna på madrasser på golvet inne i tv-rummet och jag ock Kricken sov på soffan. Sov rätt bra ändå med tanke på omständigheterna. Lördagen gick vi omkring som i dvala. Trodde att jag skulle kunna gå ut å jobba på lördagkväll men det var bara att inse sin begränsning. Fick ringa och VAB:a. Hade redan ringt om lördamorgonen på fredagen så den behövde jag inte bry mig om.
På söndagen så hade jag inte brytt mig om att ställa någon klocka för jag tänkte att barna vaknar väl vid åtta som vanligt. Tvärvakna och tyckte det var så ljust. Vi hade sovit till halv tio. Vet inte sist det hände. Jag började jobba halv tolv så det blev lite stress där att hinna med sig. Molly hade vare vaken rätt mycke på natten så att vi sov så länge berodde nog på det.
Det gick att jobba men jag gick som i dvala. När jag gick hem så låg iaf dom som skulle göra det.

Tog en VAB dag i går också iom att Lucas inte ätit något på flera dagar. Vill iaf att maten ska ha kommit igång innan jag lämnar bort dom på Dagis. Nu äter han men det är ungefär en halv Lucas portion varje gång. Men det är bättre mot för i helgen. Idag har det varit ganska bra fart på båda två så det går helt klart åt rätt håll. Vi var ute en sväng i går och skottade snö, kändes att vi behövde lite luft. Idag har vi varit och handlat för det var helt tomt på mjölk. Medan Molly sov så dammsög jag och Lucas här nere. Nu väntar vi på att Kricken ska komma hem så att jag och Lucas kan gå ut och städa av bron lite. Det är fullt med rat på den så snart kommer vi inte förbi. Har bara kastat ut tidningar och papper ett tag.

I morgon ska Lucas ner på sjukhuset och träffa dom på Anestisimottagningen (stavas det så) inför operationen av halsmandlarna. Måste be dom kolla upp så att dom inte var stora bara för att han var på väg att bli sjuk. Kan juh mycket väl vara så. Vi får väl se. Eventuellt så ska Faster Karolina följa med och då ska vi på stan sen och äta lunch och kanske köpa några julklappar. Måste även köpa en present till Annie för hon fyllde 4 i lördags. Det var meningen att jag skulle storhandla på fredan och handla present och julklappar och sen när jag var ledig mitt över dagen på lördan så skulle jag å Lucas åka dit å gratta henne. Alla dom planerna gick juh om intet.

Nä, dags att skala potatis och förbereda middan så det inte blir för sent.

1 kommentar:

Anneli sa...

Ja - när man har barn får man verkligen känna att man lever - på alla de sätt!!

Stor Kram till hela familjen!!!