...

Min första stora idol och kärlek när jag var runt 3-4 år var Stemika. Fanns ingen som han, dessutom var han från Tärnaby och då tyckte ju jag att vi var nästan grannar. Minns en gång och det finns även på ett foto, där jag och Farbror Helge står i Ingemarbacken. Även om det var på sommaren så var det en upplevelse att få stå där i Ingemar Stenmarks backe.

Efter detta så har Idrottsidolerna alltid funnits där; Wassberg, Gunde, Mogren, Pillan, Magdalena...

Det här med Hockey intresset grundades när jag gick på Valla och ett gäng grabbar från skolan var med och vann TV-Pucken. Där i truppen fanns Peter Forsberg med. Sen fick han börja i A-laget och oj så han spela. Underbart att se.

Men nu är det slut, efter beskedet att han lägger av har vi gått runt som i ett töcken, det känns som att vi har sorg som att någon vi älskar har gått bort. Hur kan det bli så?!

Han är och förblir tidernas bästa Hockeyspelare. För att se lite egoistiskt på det hela så hade jag önskat att han fått sluta sina dagar med ett SM-Guld i vårt älskade Modo men nu blev det inte så. Men om vi får se lite framåt i tiden så kanske han får sitt SM-Guld iaf men kanske som tränare i båset. Vem vet vad framtiden har i sitt sköte.

Allt jag kan säga nu är att jag verkligen av hela mitt hjärta önskar Foppa lycka till i framtiden och att han hittar något att pyssla med inom hockeyn nu även om det inte blir som världens bästa spelare.

Tack Peter Foppa Forsberg för all glädje och dramatik och här är en sak säker iaf, här kommer vi inte att minnas dig för fotjävlen utan för alla magiska ögonblick där ute på isen.