Tack för dom värmande kommentarerna.
Jag vet juh att dom på habben finns där för både Lucas och oss föräldrar. Habbentjejerna är jätte gulliga. Efter en god natts sömn så ser jag juh helt annorlunda på gårdagen. Det har juh varit en hel del som hänt här hemma på ganska kort tid och det är inte kul att få hem folk man inte känner när det ser ut så här som det gör. Ok, olyckor kan lätt hända så egentligen är det inte hela världen. Men för mig igår så var de hela världen.
Ska ner på habben på måndag och få hjälp med något som heter vårdbidrag och då ska jag tala om hur jag känner det när jag inte har barna med mig. Jag är så glad att Lucas/vi äntligen ska få någon hjälp.
Jag älskar verkligen mina barn mest av allt i hela världen och innerst inne så vet jag att jag ÄR en bra mamma. Vissa dagar känns det bara inte så. Jag blir arg på mig själv när jag blir irriterad på Lucas för att han inte lyssnar eller gör något som han inte får. Klart jag blir arg på Molly också men inte lika intensivt som med Lucas och sen får jag dåligt samvete för det också för han kan juh inte hjälpa att han är som han är. Fasen också...Att vara förälder är alltså att gå runt med konstant dåligt samvete?!
Mamma och Pappa kom hit en sväng i går kväll och hämtade några bygg-grejer. När dom skulle fara så gick jag och Lucas ut på bron och vinkade hej då. Då säger Lucas när han vinkar som mest "kör försiktigt". Är nog något som han hör mig säga rätt ofta men det lät så himla gulligt. Lucas är så himla omtänksam. Idag när jag lämnade på Dagis så stannade jag kvar över samlingen och efter den hade Lucas Språk och Matte så då var jag med på det också. Ett av barna var jätte sur och Lucas fråga på en gång varför han var lessen och skulle kramas med honom. Nu var inte det här barnet direkt mottagligt för ömhet så Lucas fick inte kramas och trösta honom. Men bara det att han kände med pojken värmde mitt modershjärta nåt enormt. Lucas är världens goaste unge med eller utan problem.
Nu ska jag gå upp och slipa det sista och sen blir det takmålning. Får snabba på så jag hinner innan det är dags att hämta barna.
1 kommentar:
Inte är du ngn gnällkärring heller!! Men ibland behöver man lite pep-talk för att komma ihåg att man är bra!
Ett tips annars - bre på ordentligt när du ska ansöka om vårdbidrag - det är ju så lätt att man tycker att allt funkar ändå - men om man gnäller och ojar sig lite i sådana situationer, så brukar det kunna löna sig!
Sådana dagar som du hade igår - det är då man ska be att få prata med kuratorn eller nå'n annan från habben - för eget bruk. Man kan faktiskt behöva det - särskilt i början med alla utredningar, diagnoser och tunga besked till höger och vänster.
Fler kramar från oss!
Skicka en kommentar