torsdag 5 mars 2009

Handdisk

Igår var jag och Kricken till Psykologen för att höra hennes utvärdering av Lucas. Hon hade en fundering om vad det kunde vara. Samtidigt så är det svårt att säga pga att vi inte vet hur mycket han ser. Nu är det habens tur att ta över så vi får väl se vad dom säger.
Oavsett vad det är så är han våran Lucas, den underbaraste och snällaste grabben i hela världen. Mammas kramiskille, Pappas pruttrik och Mollys goa storebror.

Natten blev lite jobbig. Molly låg ännu en natt mellan oss i dubbelsängen. Hon sparkas och hon grejar på så inte sover man bra inte. Tror jag fick ihop 3 timmars sömn. Sömnbristen till trots så har jag haft rätt bra med energi idag på jobbet. Har varit kocka. I morgon är det dags för vårdarbete igen. Säger det än en gång. Det är super kul att kunna hoppa emellan så där.

Måste visa vad jag lyckades fånga på bild genom köksfönstret i går morse.

Har ni sett nåt så gulligt?
Roligt med vilda djur inpå knutarna. Har bara sett spår efter "våra" rådjur i vinter. Det är väl helt enkelt för mycke snö. Har lyckats fånga även dessa på bild tidigare år. Annars är det mest ekorrar och småfåglar här.

Magsjukan härjar typ överallt och jag är livrädd att vi ska åka dit. Vill INTE. Men tyvärr får man inte välja. Bara att hoppas på det bästa.

Hade tänkt köra skoter hem från jobbet i morgon men jag vågar mig inte ner på sjön och vete fasen hur leden går från Rådom och ner till Gransjö. Det hörs vara bra med vatten på isen så då vågar jag mig inte ner ensam. Skulle juh vara så jäkla typiskt om jag fastnar med låneskotern och måste lämna den. Nä, då äre bättre å köra leden bara man visste hur den gick som. Hoppas att T får igång sin skoter så han kan följa med och guida mig hem.

Gissa om det hade rasa av hustaket idag. Såg att det hade rasa när vi kom hem men hade inte en susning om omfattningen. Den blev jag varse när jag efter att barna somnat gick ner i källarn för att göra upp eld. Försökte titta ut genom källarfönstret men det kan jag tala om gick inte alls.

Nu är Molly vaken så jag får fortsätta min berättelse en annan gång.

Kram

Inga kommentarer: