måndag 10 november 2008

Att permanenta håret eller inte det är frågan...

Idag har jag beställt tid hos kära kusin Annica. Blev så sugen på att krulla håret. Vet juh av tidigare erfarenheter att det gärna blir tokkrulligt men någon gång ska vi väl hitta rätt i djungeln av produkter.
Glömmer aldrig "tuggummikrullet" jag råkade få en gång. Kära bror var med på ett hörn där när det gällde sköljningen men jag kan inte beskylla varken honom eller Annica för att jag såg ut som Tony i Rederiet (någon som minns den karaktären?) Så fick jag förövrigt se ut i 10 års tid för jag hade det jäkla krullet på mitt första körkort. Suck. Man ska härdas. Tur att man inte allt för ofta behöver visa körkortet. Nu har jag tack och lov sedan några år tillbaka ett nytt där jag ser riktigt skaplig ut i håret så det känns bra.

Har även beställt tid hos Öron åt Lucas. Den 26:e ska vi dit så dom får kolla om han fått tillbaka polyperna bakom näsan. Kan nästan sätta mina böcker i pant på att det är så. Förra sommaren när han fick dom bortopererade så slutade han att dregla, snarka och snora. Stackarn kan juh inte suga på nappen för han får ingen luft. Han intensiver suger på den en stund och sen andas han som en galning å så håller han på lillgubben. Tur att han bara använder den när han ska sova. Han har varit jätte duktig på att dra ner på nappanvändandet. Ibland på kvällarna nu så ligger han och biter i nappen så då brukar jag ta av honom den och han kan somna utan också.
Kommer bli ett litet helsike att få Molly sluta suga på tummen. Konstigt vad den där tummen kan slinka in lite nu och då.
Precis när jag lagt Molly efter att hon ätit lunch så kom Stefan hit. Höll på att koka makaroner och steka korv till restan av familjen så då bjöd jag även honom. Han kom hit för att han var långhårig. När vi ätit så klippte jag honom, han brukar bli nöjd och det tror jag han blev den här gången också. Lucas satt och kollade i sin Boggi-tidning och Stefan läste Trucking, sen ville han byta med Lucas men det var inte populärt. Herregud, det är juh Lucas Boggi, han har fått en prenumeration av Farmor så dom tidningarna är han rädd om. Han fick den när han fyllde 3 i somras. Det ska börjas i tid.

När Kricken åkte och jobba så gick jag och barna ut. Ner med soporna och upp med posten. Gav fåglarna mat och Lucas bar bort nerfallna kvistar till rathögen. Molly fick sitta i vagnen för det är så mycke vattenpölar på gräsmattan. Måste försöka någongång i framtiden att dränera den så vi får bort dom här blöta partierna. Men det närmasta året lär det inte bli för då kommer alla våra pengar att gå till något mycke roligare.

Enligt mitt schema så ska jag vara ledig tre dagar nu men i går kväll så ringde chefen och undra om jag kan jobba i morgon så det blev bara en dags ledighet. Gör inte så mycket, bara bra att jag får jobba. Ringde Dagis och det är bara att lämna barna där i morgon 6:30.

På onsdag skall Lucas till Psykologen klockan nio. 9:30 ska Molly vara på BVC för att få sprutor. Jag hoppas verkligen att hon inte reagerar på dom för jag jobbar torsdag och fredag. Skulle det vara så hoppas jag att Kricken orkar vara med henne på förmiddan och att någon kan komma hit och passa henne tills jag och Lucas kommer hem. Fredan är det ingen fara för då är Kricken ledig iom att han har eftermiddag den här veckan. Men man ska inte måla fan på väggen innan man vet hur det blir men har man barn så är det bäst att vara förberedd.

Pappa jobbar borta den här veckan också. Både han och Mamma är less på det tror jag. Iaf kära Mor. Klart det blir ensamt där uppe på skogen. Nu är dessutom en av hennes väninnor på sjukhus. Hon åkte in akut i lördagseftermiddag och fick direkt transport till Umeå där hon blev opererad natten mot söndag. Har inte hört något om hur det har gått men jag hoppas det blev bra.
Får se till helgen om vi tar oss en stökresa hem till Mor å Far på söndan. Eventuellt ska dom bara jaga på lördan så då är juh Pappsen hemma hela dagen. Vi får se hur det blir. Var inte hem till dom något på Farsdag iom att jag jobba till fyra. Hinner juh inte träffa dom ordentligt innan det är dags att åka hem så barna får sova. Försökte få mina kära föräldrar att köpa huset här nedanför oss när det var till salu men se den gubben gick inte. Kan iofs förstå dom, hade jag möjlighet så skulle jag gärna bo i Åkvisslan. Gillar skogen och bergen. Hemma är juh alltid hemma.

Usch. I fredags tror jag det var, så brann ett hus ner i Skansnäs. Tyvärr så var ägaren hemma när det brann så han finns inte mer. Trist. Kände honom inte men det gjorde juh Mamma och Pappa. Ni som åkt skoter där uppe vet att det finns en "led" som kallas Päresvägen, det var iaf han Pär som gick åt i husbranden. Ett gult hus på vänster sida vägen när man åker mot Sjöberg. Bara det att nu finns det inget hus där längre. Det var precis nedanför det huset som Brollan hoppade över vägen med skotern när gasen hade hängt sig och när han landat på andra sidan så kom precis plogbilen med spetsplogen på. Snacka om dyngröta. Den gången så ringde Marcus mig som var hemma i Åkvisslan och bad mig ringa till Kajes så dom kunde komma å hämta honom och skotern. Mamma och Pappa var kvar uppe på nån fjällsjö å fiska så det kunde ha dröjt länge innan dom kom. Inte ens säkert att dom kört den leden. Allt ordna sig för jag fick tag på Kaj så dom hämta hem honom till Sjöberg. Brollan hade juh inget telefonnummer till dom så det var därför han ringde mig. Undrar om hela familjen kommer att vara uppe i Sjöberg nåt mer?

Ibland är Molly så otroligt lik mig men på det här kortet vet jag inte riktigt vem hon liknar. Men nog har hon mycke av Mor sin i sig. Kul att nåt av barna likna mig för Lucas är så lik Far sin att det är skrattretande.

Något Lucas och Molly tycker är jätte kul är när jag ställer mig på alla fyra på golvet och så agerar jag levande klätterställning. Oj så dom kan busa och klättra då. Jag tycker också att det är rätt kul. Kan göra relativt ont ibland men det är smällar man får ta när man hör hur barna kiknar av skratt. Tur att man är så barnslig att man kan göra såna saker.

Idag fyller Brollan 32 år. Ringde och grattade honom på födelsedagen. Vi har slutat att ge varandra presenter men ett samtal tycker jag nog att vi är värda iaf. Han jobbade för fullt. Hoppas att han snart får fara iväg och operera sig så han blir bra i ryggen.


Nä nu börjar det låta uppe så det är dags för en vällingflaska till lillagumman.
Blir juh till att kliva upp tidigt i morgon så det är lika bra jag lägger mig jag snart så jag orkar med.

2 kommentarer:

Anneli sa...

Men hejsan - vilken roman du totat ihop!!! Blir så nyfiken - vad är det för kul era pengar ska gå till det närmaste året????

Kul med bilderna på barnen - de är ju så söta! Och tänk att Marcus fyller år idag - jag har hela dagen undrat vad det var för särskilt med den 10 november, men kunde liksom inte komma på det - Blev han 32, eller?? Konstigt att han kan ha blivit så många år - själv är jag ju bara 28, eller nå't.

Blev glad när jag läste att du kunde gå ut på promenad med vårdtagarna på jobbet också!! Tycker det verkar som att det dras ner mer och mner och de mänskliga behoven får alltid sitta i kläm. Visserligen till förmån för de medicinska, men ändå. Hoppas ni kan hålla "löftet" till varandra. Den kvarten gör säkert stor, stor skillnad!

Monica sa...

Att jobba på Rådomsgården betyder att man får vara med dom boende på ett sätt man inte är van vid när man är i Hemtjänsten. I Rådom finns det tid för dom gamla. Dom blir ompysslade, bjudna på god mat och om någon vill ha en sup till sillen så får dom det. Det är ett underbart ställe att jobba på. Man får så mycket tillbaka. Vet att jag aldrig kommer att utsätta mig för jobb i Hemtjänsten igen. Som det är nuförtiden så finns inte den där stunden över inom hemvården att sätta sig ner och prata med vårdtagarna eller göra det där lilla extra som att gå ut en promenad.
Oups, vällingen var det ja :)