Panik Ångest

Usch. Det är inte kul. Jag är så funtad att jag inte skäms över att säga att jag har panik ångest. Tycker inte att det är något att skämmas för heller. Men det är ett sattyg. Fy för böveln hur taskigt man kan må. Vet inte om det håller på att bli bättre men idag har iaf vare en rätt ok dag. Har fått prata med kuratorn på habben idag. Sen har jag väldigt bra vänner som orkar lyssna på mitt tjat och gnat. Tack till alla som kommer när jag ringer eller orkar sitta och lyssna på mig i telefon. Halsen känns tack och lov bättre och idag har jag inte haft någon feber. Skönt med något positivt. Har t om orkat börja med tvättberget. Helt otroligt.

Lucas har fått vaccin idag mot svinisen. Hoppas att det går bra och att det inte blir några biverkningar. Och så var vi där igen då...Mompas obotliga optimism. Ska alltid se det värsta i allt, är det konstigt man får ångest?!

På måndag kväll ska jag och Lucas på Musikul-sång, musik och rytmik i grupp för barn med funktionsnedsättning. Ska bli kul att göra något med och för honom. Skulle inte alls bli någon stor grupp, mellan 5 och 9 barn med föräldrar. Hoppas verkligen att det är något för vår lilla grabb. Han gillar musik och gympa så det ser juh ut att bli en perfekt kombination. Hämtade även ut dom nya extra glasögonen idag. Skönt, nu har han två par som är helt ok.

Molly är det bara bra med, bara magen som krånglar lite ibland. Hon blir förstoppad och så tok dyng hon i två dagar och så är det bra sen. Humör har hon och trots att hon kan säga Heja Heja Heja MoDo, MoDo Hockey är dom bästa så förlora dom i kväll.

Ja, på tal och Hockey så var juh jag och Kricken iväg och såg MoDo-Linköping i lördags. Sedan åt vi gott på Hotellet. När det var klart så gick vi upp på rummet, Kricken fundera om vi inte skulle gå ut på krogen eller något sånt men det enda jag ville var att vila. Så efter att vi sett Körslaget och sedan Wild Hogs så slocknade jag. Söndag morgon så fick vi upp frukost på rummet, så jäkla skönt att få sitta där och äta i lugn och ro utan en massa spring. Bor vi på hotell mer så kommer det där att bli vår melodi.

Ja, nu vet Ni iaf att jag lever och att jag faktiskt inte har glömt bort bloggen.

Kram på Er alla vänner som finns där och ett stort tack, jag lär behöva mer amatör psykologi så håll telefonerna öppna :)