söndag 24 januari 2010

Linda Morfar runt lillfingret...

...det är något som min kära dotter uppenbarligen kan.

I veckan när jag pratade med Pappa på telefon så ville Molly också prata, först sa hon Hej Morfar. När han sagt Hej så säger Molly: Morfar, jag har INGA skidor.

I lördags hade Morfar å Mormor vare å köpt skidor till henne. När vi satt i köket å surrade så frågade jag Molly vad hon och jag hade gjort häromdagen när Lucas var på Dagis. Jo, säger hon: Jag körde skoter och Mamma hjälpte mig. (Hade en kompis med skoter på besök i torsdags så då var vi ut å provkörde den.) Sen surra vi om lite annat å helt plötsligt säger hon: Morfar! Jag har INGEN skoter...Då var Mormor väldigt snabb på att säga: Ja å de lär du inte få heller.
Molly tänkte väl som så, att säger man till Morfar att man är utan något så får man det. Men en skoter kostar juh "lite" mer än ett par skidor.

Innan Mormor och Morfar åkte hemöver så gick vi ju naturligtvis ut och provade nyskidorna. Molly var jätte duktig. Jag blir lite beklämd när jag ser hur lätt hon har för att göra nya saker. Det är lite annat med Lucas som får kämpa sig till allt. Det är ju tur att han har kämpaglöd så det räcker å blir över.

Inga kommentarer: